GP Teknik&Trender skriver om böcker till iPhone.
Varför göra allting så krångligt?
Om böcker fungerade såhär skulle det inte finnas nån som orkade läsa, men eftersom det inte är böcker utan ”appar” så verkar användarna stå ut.
Dyra, svåranvända, låsta, oflexibla, litet utbud, och koppling till facebook. Bara några av felen på ”framtidens böcker”. Alla de här kommer förhoppningsvis att lösas, för det är ju inte alls omöjligt, om det bara finns någon som vill ha det bättre. Men det verkar gå långsammare än vad det kommer nya läsplatteversioner och nya filformat för ”böcker”.
Jag… förstår inte riktigt varför Bokhyllning har en sådan otroligt negativ inställning till allt som har med e-böcker, läsplattor och den nya typen av ”böcker”. Det verkar som att det är en negativ inställning bara för att. En inställning som bara letar efter felen och blundar efter fördelarna. Personligen ser jag läsplattor och e-böcker som ett stort steg. Ett bra steg. Jag tror inte att det någonsin kommer att ersätta kodexboken, och jag tycker hela den rädslan är löjlig. Istället tror jag att läsplattorna kommer bli ett alldeles utmärkt komplement till kodexen. Om man bara vågar ta den till sig. Visst, just nu är det mycket barnsjukdomar, men om inställningen till det hela ändras kommer det gå fortare. Man kan blunda för de tidiga felen, och anamma det som är bra istället.
Jag tycker att Bokhyllning ska byta perspektiv. Jag tycker att Bokhyllning ska sluta se till vilken form boken är skriven i. Det spelar ingen roll om det är kodex, lertavla eller epub. Texten är det viktiga, inte formatet.
Bara en liten tanke
//Kristoffer Karlsson, K-skrivet.
Jag tror bokhyllning har denna negativa inställning eftersom det inte finns något vettigt skäl att det är så krångligt.
Men jag skall väl tala för mig själv. Det är en sak om något är krångligt för att tekniken inte är tillräckligt utvecklad. Det är en helt annan sak när det finns en massa begränsningar för att olika tillverkare bara vill ha sitt eget format eller vad tusan det nu är. Varför skall man helt okritiskt ta till sig allt nytt när det är krångligare och dyrare än det gamla?
Jag är pryltokig och kan tänka mig att läsa e-böcker någon gång i framtiden när läget har stabiliserats, just nu får det vara.
Fast det handlar inte om att okritiskt ta åt sig allt som är nytt, utan att våga ha en positiv inställning till nyheter, snarare än att sträva bakåt. Min syn påverkas nog starkt av att jag studerar till bibliotekarie, och jag anser att om biblioteket inte anpassar sig, kommer det förlora sin legitimitet. Det finns ingen framtid för bakåtsträvande inom bibliotekssektorn, så att säga.
Jag diskuterade läsplattefrågan i dag (igen), och kom på att mycket av det man klagar på när det gäller läsplattan och eböcker också gäller för kodexboken. Den är låst till ett format (du har en bok, och du kan bannemig inte läsa någonting annat än just det som står i den), du kan inte både låna ut den och ha den kvar, den kan vara tung, gå sönder och vara dyr.
Jag skulle älska att ha all kurslitteratur på en läsplatta, istället för att dra runt på fem tjocka böcker, fyra artiklar och en bärbar dator för att ha tillgång till det. Att bara ha med sig en platta på semester istället för en hög böcker som tar upp plats.
Fast… Egentligen vet jag inte varför jag lägger fram argument. Det är ju ingen som sagt emot mig, och ingen jag behöver övertyga.
Trevlig kväll.
//Kristoffer Karlsson, K-skrivet.
K-skrivet: Jag har -tro det eller ej – i allmänhet en positiv syn på nyheter (och i synnerhet elektroniska prylar
), men jag tror inte att saker blir bättre om man inte först konstaterar vad som är dåligt med dem.
Bokplattan är givetvis välkommen i mitt bibliotek den också, och extra välkommen blir den den dag den blir smidig att använda (”Boken har stannat pga nyutgivning från förlaget. Var god köp ett nytt exemplar, och uppgradera din läsfåtölj till en röd för fortsatt fungerande läsupplevelse.”) , fungerar stabilt och konsekvent (”Boken går tyvärr inte att återlämna. Ditt bibliotek kan ha skaffat nya böcker sedan du lånade boken. Du har nu 470 exemplar av denna bok. Din hylla är full”), och man inte behöver fundera på om man har rätt sorts platta (”Den här boken kan bara ställas i hyllan Billy. Om den placeras i en annan hylla kan den upphöra att fungera. Vi garanterar inte heller funktionen på boken om andra böcker samtidigt placeras i hyllan.”).
Ja, jag tramsar, men min poäng är fortfarande att det K-skrivet kallar ”codexboken” är i nästan alla sammanhang det enklaste sättet att tillgodogöra sig text, litteratur, ”content” som webbfolket brukade säga.
Att saker är nya är inte en automatisk ursäkt för att de ska slippa förbättras, på samma sätt som att saker är gamla inte är en garanti för att de är perfekta.
Precis som K-skrivet säger så är texten det viktiga, inte formatet. Men om formatet ställer sig ivägen för texten så tillåter jag mig att klaga på detta, trots att det är nytt.
(ps. En lertavla eller två vore tufft; finns det något bibliotek som är framåt nog att ta in det formatet eller ska man behöva vända sig till ett museum?
)