Bokhyllning

Läste Stephen Kings “Att skriva” i helgen.

Det är en lite lustig kombination av egna minnen från uppväxten (boken har undertiteln “En hantverkares memoarer“), och råd om hur man på bästa sätt skriver och blir publicerad. På sätt och vis samma råd som många andra böcker där författare ger råd till blivande författare (”Läs mycket. Skriv mycket. Undvik adverb.”) men formulerat med en tydligt och personlig liknelse om “författarens verktygslåda”.

Lite lustigt är att King — som jag tänker på som en tegelstensförfattare av bästa/värsta klass — i den här boken talar sig varm för att stryka alla överflödiga ord, att det handlar om att formulera sig så kort och enkelt som möjligt.

Han framhåller Hemingway som förebild, men  riktigt så kärv och kärnfullt kortfattad är väl ända inte den Kingska prosan? Eller minns jag helt fel? Det var trots allt ett bra tag sen jag läste något av honom (som de flesta andra slukade jag Kings tegelstenar under en period, hm, högstadiet ungefär, och sedan har det inte blivit mer).

Nu drabbades jag dock av längtan efter att läsa, eller läsa om,  ett eller annat av denna skräckmästare. Vad rekommenderas?

Jodå, den är fortfarande (eller igen) bra! Pratchett och Gaiman samtidigt, kan det bli annat än bra? (Ärligt talat känns den mest som en Pratchettprodukt, jag vet inte riktigt hur samförfattandet gått till).

Var ju tvungen att kolla, så den inte gått och blivit dålig när jag vände ryggen till. Men nejdå, ingen fara!

Dagens boktips: Cory Doctorow: Little Brother (”Big Brother is watching you. Who is watching back?”).  Eftersom alla är potentiella terrorister.

Dagens seriebok, förlåt, Grafiska Roman (eller heter det bara så om den är gjord som serie från början?) är en tecknad version av Agatha Christies “Murder on the Orient Express“.

Just vad som passar mig i hettan, ett antal insnöade misstänkta och en fransk belgisk detektiv med små grå celler.

Verkar som att det ska ges ut (har givits ut?) en hel serie med serier av de kändaste Christiehistorierna i tecknat skick. Lite oklart vad som är målgruppen, utom jag då förstås…

Så har jag ockå passat på att plocka upp “Mörkögda augustinatt” (Lang) och “Oskuld och arsenik” (Sayers)  för omläsning.  Sommartid är deckartid; norrmännen har fått nåt om bakfoten.

En bokhyllning, eller en hyllning till läsandet, eller vad man ska säja. Drottningen vänder blad, av Allan Bennett.

Boken “alla” bokbloggarna pratade om för ett tag sen, nu har jag också läst den - det tog två bussturer till och från jobbet ungefär. Ingen tegelsten direkt, inget episkt matodontverk, men en mysig liten bok.

Och så ett citat också, som fastnade (alls inte ett typiskt eller beskrivade, men på något vis representativt för boken):

Det var hundarnas fel. De var snobbiga.

Dagens boktips, som just landade i min brevlåda, blir Gamla stan - en stad i staden (Östman, Löfgren). 300 sidor bilder (och en del text) om denna härliga Stockholmska stadsdel. Både fotografen och författaren bor i ämnet för sin bok, och visar varför det är en speciell sorts stadsdel, både under sommarens turistinvasioner och under de mer folktomma vinterdagarna.

Aha!

Svaret på undringen i tidigare inlägg fanns att få hos Bokmania (eller i pappers-DN, om man skulle ha denna).

Så vad har jag då läst i påsk? “Dexter. Dunkla drömmar” (Jeff Lindsays teve-serifierade historia (som jag dock inte sett )) kanke kan räknas som krim?

Annars (tips!)  i avdelningen för klassiska historier om omöjliga brott:  Edward D. Hochs noveller om “Mästertjuven Nick Velvets märkligaste stölder” och “D:r Hawthornes sällsamma mysterier“. Extrem brist på realism och verklighetsförankring i ett antal korta berättelser.

“Mästertjuven” ägnar sig åt att (mot betalning) stjäla saker - men bara saker som saknar ekonomiskt värde - som inte “går” att stjäla. Vattnet i en swimmingpool, eller ett basebollag, till exempel.

Doktor Sam Hawthorne råkar ut för det ena märkliga slutna-rummet-problemet efter det andra i 1920-talets New England.

Som sagt, realismen är inte störande, men jag läser gärna mer sånt här om jag hittar det.

Finns kanske på ett välförsett bibliotek eller antikvariat nära dig?

Dagens läsning.

Varför har jag inte upptäckt den här förrän nu, när alla och varenda en pratar om den och filmen?

Idag trillade här ner ett paket från Adlibris.

Det innehöll bland annat “Toffs bok” (Kalle Dixelius) och “the Affinity Bridge” (George Mann), tipstack till Kollektivet av Bokbloggare!

Desutom innehöll paketet (rea-tips!) Brutus Östlings härliga fotobok Kaxiga fåglar. Är “jättenärbilder” ett ord? Det skulle passa här.

Tyvärr (men det är ju ett lyxproblem) växer min att-läsa-hög fortare än jag hinner läsa undan den just nu.

Dagens snabblästa boktips: “Livet för nybörjare“. En samling lika absurda som korta (1-2 sidor) noveller av Sławomir Mrożek. Prova, du kan gilla dem!

Dagens besök på biblioteket gav (efter att jag hittat  barnhyllorna ) mig sällskap hem av Sent i november (som jag “upptäckte om” häromveckan) och Muminpappans memoarer.

Ska krypa upp i soffan med en mugg te och barnböcker (fast de är ju inte riktigt barnböcker… )

Sådärja!

Inläggets titel är inte ett experiment i sökordsoptimering, utan beskriver istället ett av dagens bokreafynd, Hemma hos Diktatorn.

Här kan man se hur det såg ut hemma hos ett antal av 1900-talets diktatorer: “vad som händer med heminredningen när dålig smak korsas med oinskränkt makt”.

Ännu en av de där böckerna ingen riktigt förstår varför de finns, och varför de envisas med att dyka upp i närheten av mej

Jag minns inte att jag var så förtjust i Tove Janssons mumin-böcker när jag var i “rätt” ålder för dem (och de där mörka bilderböckerna tyckte jag mest var skrämmande), men hon skriver ju helt fantastiskt.

I kväll fastnade jag i  den sista av dem, “Sent i november”. Det är absolut inte en barnbok, som man kunde tro…  Vacker, lite melankolisk sådär, och med många fantastiska formuleringar, men ändå ett väldigt enkelt och rent språk.

Om, tycker jag. Mycket.

Synd att jag var tvungen att överge boken efter halva; måste snarast skaffa fram en egen och läsa färdigt.

Dagens boktips är Claes Grundstens Dag Hammarskjölds fjällvärld.
Claes Grundsten är fotograf och har också gjort flera andra vackra fotoböcker - kan ju passa på att nämna till exempel “Sarek och Kebnekaise - där ljuset skiftar“- och turbeskrivningar för många fjälleder.

En imponerande bok, nästan tre kilo fantastiskt vackra, och stoora, foton från den svenska fjällvärlden.

Snart i en läsfåtölj nära mig!